Jag är en tänkande vävare, jag väver för att få kunskap och för att förstå. Att skriva och diskutera det jag ser, gör och läser är ett sätt för mig att förstå. Jag koncentrerar mig ofta på ett problem i taget. Jag samlar på mig material hela tiden. Både det jag behöver och det jag tror att jag kommer att behöva i framtiden.
Denna gång har jag inte letat i arkiv efter nytt material. De artiklar och bilder jag har från äldre tagelvävning har räckt för att hålla mig sysselsatt. Men visst vore det kul att leta material i arkiv.
Kunskap får mogna, repetition gör att kunskapen sätter sig i kroppen. Görandet har gett mig svar och också fått mig att ställa nya frågor. Jag har sedan 2019 vävt 16 tagelvävar totalt och över 2000 bilder har jag tagit. Många bilder men ändå bilder som jag saknar. Framförallt har jag fått kunskapen i mina händer.
Tack alla som diskuterar, frågar, ifrågasätter, tipsar och lyssnar. Det är tack vare er som det är så kul att hålla på. Jag har fortfarande mycket att lära.
Detta är inte slutet, bara början!
Tack till
Nämnden för hemslöjdsfrågor för projektbidrag
Carina Olsson för tagel och material kring tagel.
Tina Ignell för tagel
Bredaryds hembygsförening för fotografier
Åsa Viksten Strömbom för fotografier och kunskap
Bettina Wingolf för svar på frågor om tagel
Kerstin Fröberg, för en bra och innehållsrik hemsida
Steen Hedegaard Madsen för linbast
Beth Moen för svep och samarbeten
Linda Allard Forsman som plockat fram litteratur.
Frej Lonnfors och Andreas Bergerson för råd vid justeringar av vävstol
Fritiof Runhall för kopia av solvraka
Sätergläntan, institutet för slöjd och hantverk för att det är en inspirerande plats med resurser.
Familjen som alltid ställer upp
Och alla ni som skickat bilder på mjölsiktar och ställt frågor.
Dokumentationen finansierades med medel från Nämnden för hemslöjdsfrågor.