Genom att studera bilder på vävstolar och de redskap som finns bevarade för tagelvävning går det att läsa ut mycket om metoder för vävningen. Totalt har bilder på fyra vävstolar studerats. Bilder från bevarade vävstolar i Gudmunstjärn och Bredaryd, bilder på vävstol från Gagnef, redskap bevarade på Dalarnas museum samt en vävstol från Småland som finns i Nordiska museets magasin.
Vävstol: Gudmundstjärn 
Vävstol: Bredaryd
I samtliga fall är skaften och vävskeden nära varandra. Det finns två anledningar till det:
1. Taglet är ett oelastiskt material, vilket gör att vid vävningen bör skälen vara låga. Korta solv är ett sätt att åstadkomma låga skäl. I samtliga fall har också fasta solv använts. Vävskedar i trä eller vassrör har används, de är också lägre än moderna metallskedar. I min forskning kring solv och vävredskap har jag kunnat visa genom bland annat matematiska beräkningar att skeden behöver vara närmare solven för att skälet ska bli samma storlek. Dvs vi kan få samma storlek på skälet med kortare solv och lägre sked som i dagens standars, men förutsättningar är att vi väver närmare solv och sked. Andra sätt att ytterligare underlätta vävningen i oleastiskt material är att ha runda bommar, för att ge mer flexibilitet.
2. De flesta vävstolarna är dessutom grunda, dvs inte så djupa. Vid närmare studier kan man se att knutarna mellan tagel och efsingar alltid är bakom solven vid vävningen. För att kunna ha det så är också en förutsättning att skaft och sked är nära varandra, så att efsinsingar kan vara bakom solven.
Vävstolen som har använts i projektet Pettson
Den vävstol som jag använder är lägre, bredare (vävbredd 110 cm) och grundare (75 cm). Utifrån bilderna skulle jag uppskatta att bevarade vävstolar har en vävbredd kring 80 cm och ett djup kring 100 cm. Min vävstol är en mellanståndarvävstol, där det ursprungligen var en stående slagbom och baktrampor. Den är ombyggs, tramporna satta som framtrampor, (tramporna sitter fast framtill i vävstolen), slagbommen bytt till en hängande slagbom och den är nu en dubbel mellanståndarvävstol. Allt detta gör att jag nu kan ha den löst hängande slagbommen och skaften nära varandra, samt att jag kan flytta den. Dessutom har fasta solv använts och gamla vävskedar i vass eller trä. Ombyggnationen av vävstolen har varit en del av ett annat större forskningsprojekt som jag arbetar med kring äldre vävredskap och metoder.
Måste vävstolen byggas om för att kunna väva med tagel?
Nej, däremot skulle jag ten liten vävstol, se till att skaft och sked går att hänga nära varandra och att knyta ner skaften så att minimala skäl bildas. Moderna Texsolv går också att använda, det viktiga är att inte väva med för stora skäl.
Dokumentationen finansierades med medel från Nämnden för hemslöjdsfrågor.