Kategorier
Bindningslära

Introduktion till bindningslära

Bindningslära, vad är det för något, frågande en icke vävkunnig kollega när en fick höra att jag skulle ha en distansutbildning i bindningslära. Här kommer en introduktion.

Bindningslära handlar om hur varptrådar och inslagstrådar korsar varandra. Det är grunden för vävningen, vävens skelett. I en tuskaft, som är den enklaste bindningen, går varannan tråd upp och varannan tråd ner. Enklaste bindningen att förklara och ändå en bindning med stora möjligheter.

Principen för vävning

Principen för vävning är enkel. En varptråd har två lägen, höjd eller sänkt. För att vi ska få ett skäl, en öppning att stoppa in inslaget i, måste några trådar vara höjda och några sänkta. För nästa inslag måste några, eller alla varptrådar byta plats. I en tuskaft är det varannan gång.

Vi kan illustrera bindningen på olika sätt. Genom att rita trådarna flätade i varandra eller fylla rutor (tom ruta höjd varptråd, fylld ruta sänkt varptråd, dvs det röda inslaget syns) eller vertikala och lodräta streck eller ettor och nollor eller som hål eller inte.

Väva – fläta

Förresten att väva och att fläta påminner mycket om varandra. Det ena tyglagret, varpen, ska vara uppspänd för att det ska kallas vävning, annars kallas det för flätning. Gränsen är flytande, och definitionen är mer komplex än så, men det tar vi en annan gång.

Hålkort

——
Höjd eller sänkt
Upp eller ner
Vitt eller rött
Tom eller fylld ruta
Lodrätt eller vågrätt streck
Hål eller inte
Etta eller nolla

——

Kanske känner du till att hålkorten kom till för att kunna spara information om vilka trådar som ska höjas eller sänkas. Hålkorten var en föregångare till dagens datorer.

Mönsterrapporten i just detta tyg var liten, men själva väven innehöll 5000 trådar som skulle styras med några hundra hålkort.
Bindemönster och vävens inredning

För att det ska gå snabbare att höja och sänka trådarna vid vävningen är varje tråd i vävstolen trädd genom ett solv. Solven sitter på skaft och med skaften kan man höja och sänka flera trådar samtidigt. Skaften styr man i våra trampvävstolar med tramporna, eftersom tramporna är sammanknutna med skaften.

Varje varptråd ska träs genom ett solv.

En del av information om väven samlar vi i ett diagram. Där beskrivs hur trådarna ska inredas i vävstolen, hur skaft och trampor ska hänga ihop och hur vi ska trampa.

I Sverige inom handvävningen i en trampvävstol har vi en tradition att tom ruta betyder höjning och fylld ruta betyder betyder sänkning av varptråd. Det är för att våra trissvävstolar sänker skaften när vi trampar på en trampa, i en kontramarschvävstolar arbetar man både med höjning och sänkning och då spelar det egentligen ingen roll hur vi ritar. Inom industrin ritar man tvärtom. Likaså i många andra länder.

Som en minnesregel kan man tänka att solvningen bestäms innan vävningen när man med sina händer trär varje tråd genom ett solv. Tramporna styrs med fötterna vid vävningen. Trampuppknytningen är hjärnan bakom allt och berättar hur skaft och trampor är sammanknutna. Bindemönstret är skelettet, visar hur väven är strukturerar. Det är sedan trådarna som fyller mönstret och ger en yta och textur till vävningen.

En ylleväv i tuskaft som efter tvätt har ändrat textur och blivit ett bubbligt tyg.

Här kommer ytterligare ett exempel på tuskaft, en färgeffekt.

Att förstå att detta också är en tuskaft kan vara svårt om man inte kan bindningslära. Detta kallas för en färgeffekt och som uppstår när man alternerar mellan ljusa och mörka trådar i både varp och inslag. Pepita kallas denna färgeffekt.

Grundbindningarna

För att lättare kunna prata om olika sätt att höja och sänka varptrådar, brukar vi prata om tre stycken grundbindningar. Utifrån dessa tre bindningar skapas andra bindningar.

Tuskaft, varannan tråd går upp och ner.
Kypert, bindepunkterna flyttas ett steg åt sidan, diagonaler bildas
Satin, bindepunkterna är jämnt utspridda och två bindepunkter är aldrig bredvid varandra.

Det här var en liten introduktion, jag hoppas du blev lite klokare och framförallt nyfiken på att lära dig mer.

Hösten 2024 har jag en distansutbildning i bindningslära på Sätergläntan. 4 träffar som är digitala och en träff på Sätergläntan.

6 svar på ”Introduktion till bindningslära”

Lämna ett svar till admin Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *